Göteborg Beer & Whiskyfestival 2013
Andra helgen i april 12-13/4 var det äntligen dags för en efterlängtad whiskyfestival i Göteborg. Hitkallade whiskybröder i form av Robert från Oslo och Micke från Mariestad och undertecknad såg fram emot en helkväll i whiskyns tecken.
Vi grundade ganska bra med lite grillat, pommes och feta såser hemma hos mig för att sedan ta en taxi ner till Svenska Mässan - till Mickes stora förtret som tjatade och tjatade om att han vill åka buss/spårvagn men Robert och jag stod på oss. Här skulle inte åkas kommunalt inte. Väl framme visar sig kön vara ca 100 meter lång även om vi kom dit 15,05 och portarna slog upp fem minuter innan. Värre skulle det dock bli senare på kvällen för alla de stackare som trots förköp inte skulle komma in. 4000 besökare fick vistas samtidigt i lokalen. 6000 förköpsbiljetter sålda. Hur tänkte de där? Svaret på den frågan är nog att de inte tänkte alls! Nötter! Vi som kom in fick i alla fall en trevlig kväll även om upplägget haltade något:
* Kö i ca 30 min för att komma in (helt ok trots att det duggade)
* Sedan fick vi köa för att lämna in jackor i garderoben
* Sedan fick vi köa för att få ut vårt glas som ingick i förköpspriset (antingen ett whisky eller ölglas)
* Sedan fick vi köa för att få ut våra förköpta dryckesbiljetter. Hmmm - hade jag som den eminenta planerare jag är lagt de två sistnämnda i samma kö. Hur svårt kan det va?
Nåväl - in bland montrarna och djupdyka bland godsakerna. Först ut var en Clynelish 1996 från Sansibar Whisky. God och helt ok öppning. Fruktig och torrt hö som landade in på 81 poäng.
Vi testade runt lite, hoppade fram och tillbaka och landade snart in hos Pär Caldenby på Smögen Whisky. I november 2011 var vi på destilleriet och provade lite New Make och då var upplevelsen otroligt lovande. Detta kunde bli bra. Riktigt bra! Så det var med stor förväntan jag pillade ner ett fatprov på 16 månader och 69,5 ppm. Tyvärr tyckte jag inte den levde upp till mina (högt ställda) förväntningar. Nog var den bra och nog var den alltjämt lovande och kan i framtiden bli riktigt fin men där och då trodde jag på mer....
Box Whisky från Ådalen var ett annat svenskt destilleri som fick besök av oss. Testade bland annat Försmak Sherry både rökt och orökt. Första testet av Box föll väl ut. Båda var bra även om den rökta varianten drog längsta strået. Väldigt lovande och balanserad rök trots sin ungdom på ca 17 månader. Roger Melander har fått ihop den där såsen bra. Hoppas på en provningen men antingen Roger eller Hasse i klubben vad det lider.
En annan härlig upplevelse (som jag först stiftade bekantskap med på Whiskymessen i Kolding för ett par år sedan) är den danska destilleriet Braunstein. Mycket god whisky. Danskarna kan! Bättre än svenskarna? I alla fall hästlängder för Mackmyra som är den enda som kan erbjuda whisky i motsvarande ålder - 8 år. Kvällens bästa hos dem var 12:2 som fick finfina betyget 86p.
Ungefär halvvägs in på kvällen drog Robert med mig bort till en monter som serverade Fireball Cinnamon Whisky. Eh - vad i hela fridens namn var detta. En likörsliskig sak. Faktum är att den var ganska god så länge du drack av den. Men slutade man dricka kom en vidunderlig hetta (inget fel i sig men personligen hatar jag det i allt vad whisky heter). Yiak! Robert skulle komma att dra med mig på fler skumma upplevelser senare....
Kvällens vinnare blev nog något otippat Highland Park Loki som var en väl balanserad HP full med sötma, ljunghonung och hö. En perkfet dram helt enkelt. Andra riktigt goda saker var en Bunna Peated Sherry Cask från Adelphi som var harmonisk i sin rök, ganska mycket aska och en fin rökskadad mandel på toppen. Två st toppwhisky som jag köper vad det lider.
Kvällens bottennapp blev en Caol Ila från den svenska buteljerare Auld Rare. Eller bottennapp är nog synd att säga för den fick ändå 74 p vilket är bra. Men kvällens sämsta var det i alla fall. Och det säger ju ändå en del då den sämsta landar in på 74 pinnar!
Kvällens bottennapp #2 blir ändå Svenska Eldvatten som i och för sig har mycket bra kvalitet på sina tappningar men att stå och presentera en range som är slutsåld är i mina ögan inte bra. Alla bekanta jag träffade på så rekommenderade jag dem att gå dit och testa deras rökiga rom Caroni. En fullkomligt underbar upplevelse men besvikelsen var stor när de insåg att den inte går att köpa. Jag inser ju Svenska Eldvattens dilemma att de valt du bra fat som sålt slut vilket är ett regigt gott betyg och det gör att man får förtroende för framtida tappningar men ändå....
Kvällens sista dram (whisky) avnjöts hos den trevliga tjejen Anki Ulvmåne (tror jag hon hette) hos Symposium. Mycket trevlig prat med henne och jag hoppas vi kan få kontakt så hon kan hålla provning i klubben vad det lider. Anyway - när jag står och avslutat sista dramen kommer Robert återigen med en liten sak. Testa den här! Hans dryckeskuponger är slut men han hittade en på golvet och köpte vad den hade råd med- En Jim Bean Honeyrum. Jahapp! Nasty avslut på en annars lyckad mässa. Surt att gå därifrån men den smaken i munnen bara :-)
Taxi hem. Nu ska vi grilla. Stannar på Shell. Har ingen korv. Köper pytt i panna istället. Väl hemma visar det sig att jag har lite goa korvar i kylen så på med grillen, på med ugnen för stripsen och klockan var nog väl 01.30 när vi satte oss till bords, korkade upp några öl och åt en välförtjänt middag.
Tack för en härligt kväll Micke och Robert. Vi kom fram till att det blir en tradition men nästa år kanske det återigen blir Danmark. Eller varför inte Limburg?
Slainte!
//Lasse